BIRGIT JA POIKANSA #1, ÓLAVSØKA, TÓRSHAVN, 2013
Synnyin Färsaarilla vuonna 1952, itse asiassa samassa talossa, jossa asun tällä hetkellä. Tähän väliin mahtuu vuosia, joina olen matkustanut ja asunut ulkomailla. Minulle arvokkaita asioita ovat läheiset välit perheeseen, turvallinen ympäristö, luovuus, kaunis luonto, ihmiset, kieli ja kulttuuri...
Färsaarten sää tuottaa haasteita. Sanokaamme se näin – se ei ole koskaan tylsä. Mielestäni on tärkeää, että ihmiset matkustavat ja näkevät erilaisia elämäntapoja, ja onneksi he näin tekevätkin. Meillä on runsaasti mahdollisuuksia ylläpitää yhteyksiä muuhun maailmaan. Ja vaikka Färsaaret, jossa poikani kasvoivat ja jossa lapsenlapseni nyt kasvavat, on muuttunut paljon lapsuudestani, on se ollut muutos parempaan suuntaan.
Birgit Arge
BIRGIT MED SINA SÖNER #1, ÓLAVSØKA, TÓRSHAVN, 2013
Jag föddes på Färöarna 1952, faktiskt i samma hus som jag bor i nu. Men däremellan ligger år av resor och boende utomlands. Det som fortfarande är viktigt för mig har inte ändrats: nära familjerelationer, trygg miljö, massor av kreativitet, vacker natur, människorna, språket och kulturen...
Vädret är en utmaning. Låt oss säga så här – det är aldrig tråkigt. Lyckligtvis, tycker jag, reser människorna och ser andra sätt att leva. Det finns gott om möjligheter att hålla kontakt med resten av världen. Och även om Färöarna där mina söner vuxit upp, och där mina barnbarn nu växer upp, har förändrats mycket sedan min barndom, är det en förändring till det bättre.
Birgit Arge
BIRGIT SAMAN VIÐ SYNUNUM #1, ÓLAVSØKA, TÓRSHAVN, 2013
Eg varð fødd í Føroyum í 1952 í somu húsum, sum eg enn búgvi í. Men ímillum eru nógv ár, har eg havi ferðast og búð uttanlands. Tað, sum hevur týdning fyri meg, er ikki broytt: Tøtt sambond við familju, trygt umhvørvi, hópin av kreativiteti, vøkur náttúra, fólkið, málið og mentanin...
Veðrið er ein avbjóðing. Lat okkum siga, at tað er ongantíð keðiligt. Tíbetur, hugsi eg, so ferðast føroyingar og síggja aðrar livimátar. Tað eru ríkiligir møguleikar at hava samband við verðina. Og hóast tær Føroyar, sum synir mínir vuksu upp í og har míni ommubørn nú búgva, eru nógv broyttar, síðan eg var barn, so er tað ein broyting til tað betra.
Birgit Arge
